Effektivitetsreformer i kunskapsfabriken – samtidshistoriska fallstudier av den högre utbildningens finansiering och organisering
Den samtida synen på högskolan som en kunskapsfabrik har långa historiska rötter. Föreläsningen lyfter fram pågående forskning av reformer som bäddat för dagens situation med ett accentuerat produktions- och effektivitetsfokus inom universitetssektorn. Organiseringen av den högre utbildningens finansiering står i fokus. Fallstudierna behandlar såväl anslagen till själva universiteten som det statliga stödet till studenterna.
Studien av anslagen till hela sektorn ställer den s.k. universitetsautomatiken (1958–1974) mot det s.k. produktivitetsavdraget (introducerat 1993). Den förstnämnda principen medförde en årlig uppräkning av anslagen under den första expansionsvågen av högre utbildning. Det sistnämnda systemet, sjösatt under den andra stora expansionsvågen, innebär en automatisk nedräkning av anslagen med en viss procent som ska motsvara produktivitetsutvecklingen inom privat tjänstesektor. En tentativ slutsats är att utbyggnaden av den högre utbildningen i Sverige innebar en ekonomisk nedrustning, sett till anslagna medel per student. Urholkningen av anslagen börjar i mitten av 1970-talet, trenden förstärks från mitten av 1990-talet.
Undersökningen av studiestödet ställer det – gåvobaserade – systemet med naturastipendium (1939–1964) mot – det lånebaserade – systemet med studiemedel (etablerat 1965). Statsstipendierna var generösa men selektiva, öronmärkta för studenter med höga betyg och låga familjeinkomster. Det nya systemet var inte lika generöst, men generellt, öppet för alla. Analysen av detta skifte visar att statsstipendiesystemet – som hade en erkänt stark socialt rekryterande effekt – var inriktat på att avskaffa klasskillnaderna, medan det efterföljande stödet blev orienterat mot att förse det annalkande tjänstesamhället med adekvat arbetskraft.
1970-talets strukturkris och högskolereformen 1977 utgör centrala brytpunkter. Regleringsteori (om skiftet mellan den ”fordistiska epoken” med välfärdsreformer och den ”post-fordistiska eran” med marknadsreformer) och klassisk resursberoendeteori (om externt tryck på organisationer) används. Även Baumols dilemma beaktas (om stigande lönekostnader inom sektorer där produktiviteten inte ökar): kan alls det djuplodande läsandet och det vetenskapliga skrivandet rationaliseras utan att verksamheten förändras i grunden?
Martin Gustavsson, docent i ekonomisk historia, är forskare verksam på Score, Stockholms universitet, samt inom Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) vid Uppsala universitet och på Stockholm Center for Civil Society Studies (SCCSS) vid Stockholm School of Economics Institute for Research (SIR).
Seminariet hålls på svenska.
Observera att anmälan krävs. Anmälan görs här: https://score25_8.eventbrite.co.uk
Begränsat antal platser, först till kvarn gäller!
Vid frågor, kontakta info@score.su.se
