Go to main navigation Navigation menu Skip navigation Home page Search

Automatisering och AI gynnar anställda – när de får ha inflytande över processen

Hur kan både företag och anställda gynnas av AI och automatisering? Viktiga lärdomar står att finna inom svensk industri, visar en ny avhandling från Handelshögskolan.

Automatisering och artificiell intelligens kommer att ha djupgående effekter på arbetsmarknaden. I vissa fall kan jobb helt ersättas av maskiner och digitala system, men i de flesta fall handlar det om att arbetsuppgifter och processer förändras. Samtidigt har tekniken en stor potential att öka produktiviteten och konkurrenskraften, något som bland annat noterats av regeringens AI-kommission. Hur kan detta ske på sätt som gynnar både företag och anställda?

I en ny doktorsavhandling från Handelshögskolan visar German Bender att nyckeln är att anställda får verkligt inflytande när man förhandlar om införandet av ny teknik. 

– De anställda måste involveras tidigt i processen och de måste ha möjlighet att faktiskt påverka. I Sverige sker det oftast genom att fackliga organisationer har rätt att förhandla om ny teknik som AI och automatisering. Dessutom kan de ofta stoppa eller sakta ner processer som är skadliga för de anställda, säger German Bender.

Starkt fack en fördel när AI introduceras

I studien intervjuade german Bender och hans medförfattare Fredrik Söderqvist fackliga representanter och företrädare för gruvbolaget Boliden AB, där man under mer än tio år har arbetat med automatisering av gruvdriften. Forskarna har också tagit del av interna dokument som kollektivavtal, företagsspecifika regler och tekniska specifikationer, och även studerat regelverk som lagstiftning och myndighetsföreskrifter. 

Med hjälp av den så kallade maktresursteorin, som utvecklades av den svenska sociologen Walter Korpi, finner forskarna att den svenska arbetsmarknaden är reglerad på ett sätt som ger fackförbund betydande maktresurser, särskilt i välorganiserade sektorer som industrin. 

– Fackens maktresurser bidrar till att automatisering och AI kan introduceras på sätt som gynnar både företaget och de anställda. Det är en stor skillnad mot branscher eller länder med svagare fackförbund och med regelverk som ensidigt gynnar arbetsgivare. Där är risken betydligt större att de anställa blir mer detaljstyrda eller övervakade, får sämre löneutveckling, eller rentav blir av med jobbet utan att få hjälp med kompetensutveckling eller inkomstskydd, säger German Bender.

Ökar produktivitet och konkurrenskraft

Ett konkret exempel i studien är hur företaget och facken kom överens om att införa ett digitalt positioneringssystem för att öka säkerheten i gruvan, på villkor att systemet anonymiserar de enskilda gruvarbetarna och att datan inte får användas till annat (som övervakning eller prestationsmätning). Ett annat exempel är hur man förhandlade fram lokala undantag från arbetstidsregler för att kunna införa självkörande fordon under nattetid.

Lösningarna bidrar att företaget kan öka sin produktivitet och konkurrenskraft, samtidigt som säkerheten höjs och de anställda får vara med och påverka hur och till vad tekniken används.

Studien ger vägledning i hur AI och automatisering kan implementeras till fördel för såväl arbetsgivare som arbetstagare och förklarar dessutom varför effekterna skiljer sig åt mellan länder och branscher.

Om avhandlingen

Avhandlingens kappa kan laddas ner via Handelshögskolans Research Hub. Avhandlingen i dess helhet tillhandahålls direkt av forskaren

Utöver denna fallstudie innehåller avhandlingen ytterligare tre uppsatser om lönebildning och migration.

För mer information, vänligen kontakta:

German Bender
Affilierad forskare
Tel: 0702-023 111
Email: 
german.bender@hhs.se

SSE Artificial intelligence News Research Thesis