Place: The Atrium

Place: The Aula
Participants: Anette Hallin (Mälardalen University), Karin Svedberg Helgesson (Stockholm School of Economics) and Lars Strannegård (Stockholm School of Economics)

Place: The Aula
Moderator: Lars Engwall (Uppsala University)
Participants: Gustav Amberg (Södertörn University), Lars Strannegård (Stockholm School of Economics) and Astrid Söderbergh Widding (Stockholm University)

Efterkrigstiden och i synnerhet de senaste decennierna har inneburit en kraftig expansion för högre utbildning och forskning. Antalet lärosäten har ökat kraftigt liksom antalet studenter och universitetsanställda. Samtidigt är andelen svenskar som lockas till forskarutbildning fallande och dessutom uttalas kritik rörande studenternas förkunskaper i grundutbildningen. Vidare visade pandemin att digitala lösningar kan konkurrera med fysiska möten på campus för såväl studenter som universitetslärare. På senare tid har också ChatGPT4 ställt lärosätena inför nya utmaningar då det gäller examination. Ytterligare utmaningar är inskränkningar i olika länder av den akademiska friheten och tendenser att ifrågasätta vetenskapliga resultat. Dessa och andra närliggande frågor ska behandlas i en panel under ledning av professor Lars Engwall, Uppsala universitet.

Place: The Atrium

• Bubbelhoppa - Att vidga perspektiv

  ExpandCollapse

  Place: 336
  Participants: Emma Stenström (Stockholm School of Economics) and Svetlana Gross (Stockholm School of Economics)

  I en interaktiv session ges smakprov på en pedagogisk metod som utvecklats vid Handelshögskolan i Stockholm. Syftet är att motverka en ökad affektiv polarisering, bland annat i klassrummet, och utveckla samtalsförmågor.

• Vetenskap och affärer i idéhistorisk belysning

  ExpandCollapse

  Place: 342
  Participants: Henrik Björck (University of Gothenburg) and Susanna Alexius (Score)

  Hur omvandlades det praktikorienterade ämnet handelsteknik till det forskningsbaserade ämnet företagsekonomi? Hur positionerades det i förhållande till den äldre disciplinen nationalekonomi? Och varför blev företagsekonomerna ingen profession? Henrik Björck, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, diskuterar dessa frågor utifrån sin nyutkomna bok Vetenskap och affärer: Ekonomutbildningens akademisering speglad i Handelshögskolans bana genom 1900-talets första hälft (Makadam förlag, 2023).

• Företagsekonomisk ideologi i förändringstider

  ExpandCollapse

  Place: 320
  Participants: Karin Brunsson (Uppsala University), Emma Ek Österberg (University of Gothenburg), Per Forsberg (Örebro University), Gunilla Myreteg (Uppsala University), Jacob Östberg (Stockholm University)

  Torka och översvämningar, skogsbränder, extremvärme, utrotade arter, krig och epidemier, flyktingströmmar och fattigdom, finansiella kriser, kärnkraft och säkerhetshot.

  Vad betyder stora samhällsförändringar för företagsekonomisk utbildning och forskning?

  Företagsekonomer studerar organisationer. De förespråkar instrumentell rationalitet och organisatorisk effektivitet och förväntar sig att organisationer agerar för sitt eget bästa. Det gäller oavsett vad organisationerna producerar eller hur de beter sig.

  Uttalat eller underförstått har företagsekonomer velat bistå enskilda organisationer. De har bidragit till framväxten av det starka organisationssamhället och har – uttalat eller underförstått – ansett att just detta slags samhälle är ett gott samhälle. Härigenom har företagsekonomi också blivit en del av en politisk ideologi inriktad mot maximal produktion och tillväxt.

  Frågan är om denna inriktning kan eller bör upprätthållas i tider av så stora förändringar att själva naturen protesterar.

  I denna session diskuterar företrädare för olika ämnesinriktningar företagsekonomins ideologiska bas. Kan ämnet vara politiskt neutralt, eller måste det finns det en bestämd ideologisk förankring? Finns det nya förutsättningar för en kritisk företagsekonomi? Hur bör företagsekonomer låta sig påverkas av aktuella samhällsförändringar?

• Varför konst på en Handelshögskola?”

  ExpandCollapse

  Place: 350
  Participants: Tinni Ernsjöö Rappe (Stockholm School of Economics) and Douglas Bengtsson (Stockholm School of Economics)

  A discussion around Arts Initiative and Literary Agenda and how these initiatives strengthen the education at business schools.

   

   

• Vem är företagsekonomins Klas Eklund? Ett samtal om företagsekonomi, forskningskommunikation och media

  ExpandCollapse

  Place: Torsten
  Moderator: Anna Jonsson (Lund University)
  Participants: Lars Engwall (Uppsala University), Sara Rosengren (Stockholm School of Economics) and Erik Wallin (Stiftelsen Affärsvärlden Akademi)

  Företagsekonomi har under de senaste årtiondena utvecklats till ett av de största ämnena på svenska universitet och högskolor (Engwall 2020). Trots det är allmänhetens och medias kännedomen om forskningen inom ämnet relativt begränsad.

  Bakgrunden till paneldiskussionen är att Affärsvärldens akademi nyligen arrangerade en kurs i företagsekonomi för ekonomijournalister. När frågan ställdes till deltagarna vad de tänker på när de hör ordet företagsekonomi svarade de med begrepp såsom finansiell rapportering, strategi och affärsutveckling, kostnadseffektivitet, marknadsföring, ett bolags hälsa och resultaträkning. Samtidigt berör företagsekonomisk forskning betydligt större frågor än så, kopplat till t. ex globalisering och digitalisering och hur vi kan organisera oss för ett mer åstadkomma ett hållbart samhälle, vad som anses meningsfullt arbete och hur frågor om nerväxt (de-growth) och kunskapsutveckling i samverkan mellan akademi och praktik kan förstås.

  Syftet med panelsamtalet är reflektera över medias och allmänhetens bild och hur företagsekonomisk forskning kommuniceras till och i media. Vi vill öppna upp för diskussion kring betydelsen av företagsekonomins roll i samhället och reflektera över relationsbyggande mellan forskare och andra grupper i samhället, inte minst journalister och beslutsfattare. Frågor som kommer att diskuteras är: Hur kommuniceras forskning om företagsekonomi? Vad beror det på att aktuell forskning inte får samma genomslag, som andra ämnen får? Saknar vi en Klas Eklund? Eller har vi kanske rentav för många Klas som kommunicerar i media och med allmänheten, men som reproducerar en daterad bild om ämnets spännvidd?

• Vart är vi på väg? - Vilka krav ställer lärosäten på sammanläggningsavhandlingar respektive tillsättning/befordran till docent och professor?

  ExpandCollapse

  Place: Ragnar
  Participants: Sara Öhlin (Stockholm University), Anders Anell (Lund University) and Peter Dobers (Södertörn University) 

  Kraven på avhandlingar samt för att bli docent respektive professor vid företagsekonomiska lärosäten har utvecklats över tiden. Det gäller både vilken ”ribba” som måste uppnås och de olika kvaliteter som beaktas. Vikten av att publicera artiklar i välrenommerade tidskrifter har ökat. I allt högre grad efterfrågas transparens ”vad som gäller”. Sammantaget påverkar lärosätens krav och riktlinjer beteenden och förutsättningar bland såväl unga som seniora forskande företagsekonomer, och de kan även leda till icke-avsedda konsekvenser.

  Mot denna bakgrund har FEKIS styrelse initierat ett projekt som syftar till att kartlägga och jämföra krav och riktlinjer vid företagsekonomiska lärosäten i Sverige. Under sessionen redovisar vi de resultat som hittills framkommit av studien. Vi gör även en utblick över COARA, Coalition for advancing research assessment, vilket allt fler lärosäten och forskningsfinansiärer i Sverige har skrivit under. Vad innebär detta? Vi bjuder in till reflektion och diskussion. 

• Art tour of the SSE premises

  ExpandCollapse

  Place: The Atrium
  Guides: SSE Arts Initiative

  We meet up in the atrium for a guided tour of the art on the SSE premises.

Place: The Atrium

• Sensous knowledge (Sensuös kunskap): mind, body and market communication

  ExpandCollapse

  Place: 336
  Participants: Pamela Schultz Nybacka (Södertörn University) and Martin Svendsen (Stockholm University)

  Art and culture are integrated within business education and higher education in fruitful ways (Van der Hoorn & Donovan, 2023; Guillet de Monthoux & Wikberg, 2021). It is about conveying knowledge that is felt (Strannegård 2021), or perhaps even better creating space for a new kind of view of knowledge. Beyond the classic Eurocentric knowledge, it is also possible to discover what the author Minna Salami (2023) calls sensuous knowledge, where the mind is both with and within the body, reason is both with and within the feeling. Through the emotions, the world, the senses, thought and the arts open up, just like society and the media. The sensuous knowledge forms the basis for creative power, as well as for a deeper understanding of our times. The concrete situation that makes this particularly necessary is the development that we can see in the field of AI, where the technology synthetically reshapes people's art, culture and emotions. We wish to present and flesh out some cultural tropes that play a major role in how we communicate in terms of advertising and marketing communication, but also how we view organization and business. We want to show and problematize some examples of cultural tropes that affect people in our time.

• Academic Activism in Business Schools

  ExpandCollapse

  Place: 342
  Moderator: Daniel Nyberg (The University of Queensland Business School)
  Participants: Friederike Döbbe (Stockholm School of Economics) and Mikael Lundgren (Linnaeus University)

  There are increasing pressures on business school academics to have a social impact – a positive effect on society. Concurrently, there are an abundance of grand challenges to address, including geopolitical conflicts, economic inequalities, social unrest, and the ever more alarming signs of climate change and biodiversity loss. The topic of this panel is the role of academics as activists in changing the world. The panel members will discuss the responsibilities and challenges for academics in promoting actions for the betterment of society and address global challenges.

  We envision this panel debate to include both established and early career academics and we will seek to challenge the audience to take position on these questions on the roles and limits of academic activism.

• Relevance without Quality or Resources?

  ExpandCollapse

  Place: 320
  Moderator: Pär Mårtensson (Stockholm School of Economics)
  Participants: Uno Fors (Stockholm University) and Udo Zander (Stockholm School of Economics)

  Recent academic work on both research quality and research funding is presented. Implications for relevance are suggested and the participants are invited to discuss and contribute, in order to enhance the current situation.

• Vilka kompetenser behöver nyutexaminerade ekonomer för att vara attraktiva på arbetsmarknaden? (double session, 1300-1445)

  ExpandCollapse

  Place: 350
  Moderators: Maria Bengtsson (Kristanstad University) and Heléne Tjärnemo (Kristanstad University)

  Revisionsbyråer rekryterar, i allt större utsträckning, nya medarbetare med annan utbildning än inom redovisning och revision. Medan en del av denna breddade rekrytering är relaterad till nya revisionsuppdrag där det krävs annan kompetens (ex inom IT‐säkerhet), finns det forskning som menar att dagens ekonomutbildning med inriktning mot redovisning och revision inte (längre) lever upp till de krav och önskemål som arbetsgivarna (revisionsbyråerna) har på nya (nyutexaminerade) medarbetare; att det existerar ett så kallat ”accounting education gap” (se exempelvis Bui & Porter, 2010; Howcroft, 2017).

  Workshopen tar avstamp i ett pågående samverkansprojekt mellan Högskolan Kristianstad och PWC vars syfte är att bidra till ökad förståelse för revisionsbolagens behov och önskemål avseende nyexaminerade ekonomers kompetenser och på vilket sätt ekonomutbildningen kan (och bör) anpassas i enlighet med dessa behov och önskemål.

  Genom ditt deltagande i workshopen får du möjlighet att utbyta erfarenheteter, diskutera samt reflektera över redovisnings‐ och revisionsutbildningens relevans i dag och i framtiden tillsammans med kollegor från andra lärosäten samt andra intresserade. Då vi önskar använda resultatet av workshopen som empiriskt material i vårt samverkansprojekt kommer vi i början av workshopen be om deltagarnas samtycke till detta.

• Hur kan näringslivssamverkan bidra till ökad kvalitet i undervisningen? (double session, 1300-1445)

  ExpandCollapse

  Place: Torsten
  Participants: Helen Rönnholm (The Swedish Retail and Wholesale Council), Jonas Colliander (Stockholm School of Economics), Mårten Fristedt (Linköping University).

  Hur skapar vi en undervisning som är verklighetsnära och ger ömsesidiga fördelar för både studenter och företag? Hur kan utbildning ligga i framkant och alltid hänga med i samhällsutvecklingen? Hur kan vi säkerställa att våra studenter är attraktiva på morgondagens arbetsmarknad?

  Det här är några av de frågeställningar som kommer att lyftas under seminariet. Handelsrådet tillsammans med Center for Retailing vid Handelshögskolan i Stockholm bjuder in till samtal där samverkan mellan handelsbransch och högre utbildning är i fokus.

  Under seminariet presenteras olika exempel på god samverkan mellan handelsföretag och högre utbildning. Exemplen belyser samverkan ur olika perspektiv, alltifrån avgränsade samarbeten till fullt integrerade kurser.

• Vad innebär det att vara excellent lärare? (double session, 1300-1445)

  ExpandCollapse

  Place: Ragnar
  Participants: Cecilia Lindh (Mälardalen University), Dariusz Osowski (Mälardalen University) and Magnus Hoppe (Mälardalen University)

  Sessionen fokuserar på ämnet pedagogisk meritering där excellent lärare ställs i rampljuset. Vi frågar oss bland annat vad innebär det att vara excellent lärare, behöver universitet och högskolor excellenta lärare, och är lärosäten intresserade av meriterade lärare? Detta mot bakgrund att många universitet producerar excellenta lärare och säger att det är viktigt, men samtidigt saknas aktiviteter och uppdrag som fångar upp meriterade och excellenta för att bli produktiva i organisationen.

  Frågorna introduceras, exemplifieras och problematiseras av sessionsledarna, varefter de diskuteras i små workshopsgrupper och slutligen genom en interaktion då hela publiken engageras. Momentet ger oss möjlighet att skapa nya insikter kring denna specifika lärarroll och dess innebörd, utbyta idéer kring ämnet med andra deltagare samt identifiera nya frågor och utmaningar som universitet och högskolor står inför.

• Art tour of the SSE premises

  ExpandCollapse

  Place: The Atrium
  Guides: SSE Arts Initiative

  We meet up in the atrium for a guided tour of the art on the SSE premises.

• Hur företagsekonomer missar eller missuppfattar den juridiska personen

  ExpandCollapse

  Place: 336
  Participants: Nils Brunsson (Uppsala University och Score)

  Ämnet företagsekonomi handlar om organisationer. Idén och institutionen Organisation bygger på den kanske viktigaste sociala innovationen någonsin – föreställningen att det inte bara finns ’fysiska personer’ (individer) utan också juridiska personer med egenskaper som liknar individernas. Den juridiska personen är en idé med rötter i romersk rätt som återupprättades för ungefär tusen år sedan och som ligger bakom skapandet av moderna juridiska personer som stater, kommuner, stiftelser och aktiebolag. Även organisationer som inte är juridiska personer i lagens mening försöker ofta efterlikna sådana.

  Idén om den juridiska personen är grunden för det organisationssamhälle vi lever i idag och det är detta organisationssamhälle som i sin tur är orsaken till att det företagsekonomiska ämnet är så höggradigt relevant. Huvuddelen av företagsekonomisk forskning utgörs av studier av juridiska personer. Ändå spelar kunskaper om den juridiska personens historia och egenskaper en blygsam roll i den företagsekonomiska utbildningen och det är inte ovanligt att den juridiska personens speciella karaktär missuppfattas.

  Nils Brunsson inleder ett seminarium om den juridiska personen och dess roll i företagsekonomin med en kort historisk exposé och en genomgång av företagsekonomiska läroböcker (i främst organisation och redovisning) där idén om den juridiska personen är relevant men inte tas upp alls eller där den framställs på ett vilseledande sätt.

• Hur bildas företagsekonomer?

  ExpandCollapse

  Place: 342
  Participants: Bengt Kristensson Uggla (Åbo Akademi University) and Lars Strannegård (Stockholm School of Economics)

  I en tid då begränsningarna i både företagsekonomisk utbildning och företagsverksamheter har begreppet bildning förekommit alltmer frekvent. Bildningsdiskussionen har också kommit att få en strategisk roll när förutsättningar för och innehållet i akademins samverkan med det omgivande samhället behandlats i offentligheten. Men vad menas egentligen med bildning i en företagsekonomisk kontext? Hur går det egentligen till när företagsekonomer bildas? Och kan bildningen verkligen rädda oss? I denna sektion samtalar Bengt Kristensson Uggla och Lars Strannegård om bildning och näringsliv utifrån sina egna erfarenheter och samtidens utmaningar.

• Leadership through art: An example from business education

  ExpandCollapse

  Place: Room 320
  Participants: Andrew Schenkel (Stockholm School of Economics)

  The point of departure for this session is that business schools need to change from teaching and sending information to that of facilitating processes that develop student knowledge. Experiential learning plays an important role in this transformation. Art serves as important means for students to develop their understanding and knowledge of important leadership concepts. This session focuses on an example at the Stockholm School of Economics where art is used in a leadership course.

• Vilka kompetenser behöver nyutexaminerade ekonomer för att vara attraktiva på arbetsmarknaden? (double session, 1300-1445)

  ExpandCollapse

  Place: 350
  Moderators: Maria Bengtsson (Kristanstad University) and Heléne Tjärnemo (Kristanstad University)

  Revisionsbyråer rekryterar, i allt större utsträckning, nya medarbetare med annan utbildning än inom redovisning och revision. Medan en del av denna breddade rekrytering är relaterad till nya revisionsuppdrag där det krävs annan kompetens (ex inom IT‐säkerhet), finns det forskning som menar att dagens ekonomutbildning med inriktning mot redovisning och revision inte (längre) lever upp till de krav och önskemål som arbetsgivarna (revisionsbyråerna) har på nya (nyutexaminerade) medarbetare; att det existerar ett så kallat ”accounting education gap” (se exempelvis Bui & Porter, 2010; Howcroft, 2017).

  Workshopen tar avstamp i ett pågående samverkansprojekt mellan Högskolan Kristianstad och PWC vars syfte är att bidra till ökad förståelse för revisionsbolagens behov och önskemål avseende nyexaminerade ekonomers kompetenser och på vilket sätt ekonomutbildningen kan (och bör) anpassas i enlighet med dessa behov och önskemål.

  Genom ditt deltagande i workshopen får du möjlighet att utbyta erfarenheteter, diskutera samt reflektera över redovisnings‐ och revisionsutbildningens relevans i dag och i framtiden tillsammans med kollegor från andra lärosäten samt andra intresserade. Då vi önskar använda resultatet av workshopen som empiriskt material i vårt samverkansprojekt kommer vi i början av workshopen be om deltagarnas samtycke till detta.

• Hur kan näringslivssamverkan bidra till ökad kvalitet i undervisningen? (double session, 1300-1445)

  ExpandCollapse

  Place: Torsten
  Participants: Helen Rönnholm (The Swedish Retail and Wholesale Council), Jonas Colliander (Stockholm School of Economics), Mårten Fristedt (Linköping University).

  Hur skapar vi en undervisning som är verklighetsnära och ger ömsesidiga fördelar för både studenter och företag? Hur kan utbildning ligga i framkant och alltid hänga med i samhällsutvecklingen? Hur kan vi säkerställa att våra studenter är attraktiva på morgondagens arbetsmarknad?

  Det här är några av de frågeställningar som kommer att lyftas under seminariet. Handelsrådet tillsammans med Center for Retailing vid Handelshögskolan i Stockholm bjuder in till samtal där samverkan mellan handelsbransch och högre utbildning är i fokus.

  Under seminariet presenteras olika exempel på god samverkan mellan handelsföretag och högre utbildning. Exemplen belyser samverkan ur olika perspektiv, alltifrån avgränsade samarbeten till fullt integrerade kurser.

• Vad innebär det att vara excellent lärare? (double session, 1300-1445)

  ExpandCollapse

  Place: Ragnar
  Participants: Cecilia Lindh (Mälardalen University), Dariusz Osowski (Mälardalen University) and Magnus Hoppe (Mälardalen University)

  Sessionen fokuserar på ämnet pedagogisk meritering där excellent lärare ställs i rampljuset. Vi frågar oss bland annat vad innebär det att vara excellent lärare, behöver universitet och högskolor excellenta lärare, och är lärosäten intresserade av meriterade lärare? Detta mot bakgrund att många universitet producerar excellenta lärare och säger att det är viktigt, men samtidigt saknas aktiviteter och uppdrag som fångar upp meriterade och excellenta för att bli produktiva i organisationen.

  Frågorna introduceras, exemplifieras och problematiseras av sessionsledarna, varefter de diskuteras i små workshopsgrupper och slutligen genom en interaktion då hela publiken engageras. Momentet ger oss möjlighet att skapa nya insikter kring denna specifika lärarroll och dess innebörd, utbyta idéer kring ämnet med andra deltagare samt identifiera nya frågor och utmaningar som universitet och högskolor står inför.

• Art tour of the SSE premises

  ExpandCollapse

  Place: The Atrium
  Guides: SSE Arts Initiative

  We meet up in the atrium for a guided tour of the art on the SSE premises.

Place: The Atrium

• Casework and corporate collaborations in marketing education: Pedagogical reflections on past successes, former failures, and future challenges

  ExpandCollapse

  Place: 336
  Participants: Galina Biedenbach (Umeå University), Jan Bodin (Umeå University), Gert-Olof Boström (Umeå University) and Ulrika Leijerholt (Umeå University)

  The main purpose of this presentation is to discuss pedagogical perspectives on casework and corporate collaborations in marketing education. The presentation addresses various pedagogical perspectives and experiences when integrating casework and corporate collaborations into the curriculum. With an open and honest approach, the presenters will share both successes and failures, and will reflect upon the roles of teachers and higher education institutions in integrating contemporary and creative approaches to casework and corporate collaborations into marketing education.

• Är kurs litteratur? Undervisning som upplevelse

  ExpandCollapse

  Place: 342
  Moderator: Pierre Guillet de Monthoux (Stockholm School of Economics)
  Participants: Jenny Helin (Uppsala Universitet), Matilda Dahl (Uppsala universitet), Maria Grafström (Score) and Anna Jonsson (Lunds Universitet), Tinni Ernsjöö Rappe

  Paneldiskussionen utgår från två kursböcker i företagsekonomi skrivna av forskarna i panelen i samverkan med professioner utanför akademin (författare respektive fotograf) i syftet att skapa kurslitteratur som engagerar. Böckerna är utgivna på studentlitteratur En berättelse om organisering (Grafström, Jonsson, Stig och Strannegård, 2017) och Hemkomstens ekonomi: Företagande bortom erövring (Dahl, Helin och Ubbe, 2023).

  I denna session utgår vi från att kurslitteraturens roll behöver stärkas och att det finns stora möjligheter till att utveckla mer högkvalitativa kurser genom att aktivt och medvetet jobba med den litteratur vi skriver och erbjuder studenterna. Vi vill bjuda in till diskussion kring frågor som: Vilken roll spelar språket? Hur kan vi skriva med andra, utanför akademin? Hur kan vi utveckla vårt skrivande av kurslitteratur inom företagsekonomi med syftet att skapa engagemang för ämnets viktiga frågor? Hur kan vi arbeta innovativt för att skapa litteratur som är relevant och rolig att läsa av studenter? Vilket ansvar har vi när det gäller att engagera studenter och stötta ett lärande som sträcker sig bortom den senaste tentan? Hur kan vi få studenter och lärare att använda ett större register som kännande människor än det akademiska kritiska tänkande, och öppna upp för större inslag av medmänsklighet, empati, sårbarhet inom företagsekonomi.

  Genom att våga experimentera med vårt eget skrivande har vi försökt öppna upp ämnet för nya tankar och nya former för tänkande, läsande och skrivande. Kanske kan vi även skaka om oss själva?

  Detta vill vi bjuda in till en diskussion om!

• Hur kan vi nyttja potentialen av praktikkurser för att uppnå societal impact?

  ExpandCollapse

  Place: 320
  Participants: Malin Näsholm (Umeå University) and Dan Frost (Umeå University)

  Efter en kort introduktion utifrån över 30 års erfarenhet av praktikkurser bjuder vi in till ett rundabordssamtal om hur praktikkurser kan utvecklas och bidra till societal impact, positiv samhällelig påverkan, till nytta inte bara för studenter och företag utan även det omgivande samhället.  

  Praktikkurser framhålls ofta som ett uppskattat och viktigt inslag för studenternas utbildning, som bland annat ger dem relevanta insikter om sitt framtida yrkesliv. På så sätt är det tydligt att praktiken är ett tillfälle där våra studenter påverkas i kommande studie- och yrkesval. 

  Praktikkurserna är ett unikt tillfälle för studenter att möta verkliga arbetsuppgifter och har en potential att påverka i organisationer och samhälle. Företagen får tillgång till en tillfällig kompetensresurs och framtida kompetensförsörjning. Praktiken kan på så vis göra lokal eller regional impact och öppna studenternas ögon för en regional arbetsmarknad. 

  Som ett konkret samverkansinslag har praktiken en stor potential i att visa på relevansen i våra utbildningar och vara ett tillfälle där våra studenter kan ha positiv samhällspåverkan, utöver sitt direkta utbyte med företaget. Ekonomutbildningens relevans och samhälleliga påverkan är ofta i fokus, inte bara från studenternas perspektiv, och förväntningar finns även uttryckta i Högskoleförordningen kring till exempel anställningsbarhet, hållbarhet, jämställdhet och internationalisering. 

  Vi reflekterar och diskuterar tillsammans hur praktikinslag på våra utbildningar kan bidra till att uppfylla dessa förväntningar och stärka vår societal impact.  

  Några av de frågeställningar vi tänker oss för rundabordssamtalet är: 

  • Vilken positiv samhällspåverkan kan/vill vi att praktiken ska bidra till?
  • Hur kan vi utveckla den påverkan studenterna kan göra, med den typ av uppgift de gör under sin praktik? (tex. i utformningen av praktiken, skriftlig praktikrapport till oss, rapportering till företagen?
  • Hur kan själva praktikkursen utvecklas (tex med alternativa format och mål) för att främja större samhällspåverkan (ex gällande hållbarhet, jämställdhet och de 17 globala målen)?

  Deltagarna på sessionen delar med sig av sina erfarenheter, diskuterar utvecklingsuppslag och konkreta tips. Från denna session kommer du att få med dig insikter och idéer kring hur din institution kan arbeta med praktikkurser för societal impact.

• Knowledge Transfer Partnership (KTP)

  ExpandCollapse

  Place: 350
  Participants: Marit Söderqvist (Dalarna University), Monica Sandbacka (Dalarna University) and Klas Sundberg (Dalarna University)

  Lärosäten förväntas påverka och påverkas av omgivande samhälle, men det finns utmaningar att finna hållbara vägar för kommunikation i båda riktningar. Ett verktyg för samverkan är Knowledge Transfer Partnership (KTP) som gör det möjligt att såväl sprida lärosätets kunskap, som att lära av de kunskaper och erfarenheter som genereras i övriga samhället.

  Knowledge Transfer Partnership (KTP) kommer från Storbritannien där man jobbat med modellen nationellt i över 40 år.  Högskolan Dalarna började som första lärosäte i Sverige arbeta med KTP, redan år 2012. Sedan dess har lärosätet jobbat med ett 100-tal KTP-projekt ute i näringslivet och under de senaste åren även fått möjlighet att lära upp personer vid andra lärosäten genom det nationella projektet ”KTP Energi Sverige”.

  Under detta pass får du lära dig mer om samverkansverktyget KTP och konkreta exempel på hur akademi och näringsliv kan mötas på ett för alla framgångsrikt sätt.

• Tillbakablickar och framåtblickar: Ett samtal om företagsekonomiämnets utveckling

  ExpandCollapse

  Place: Torsten
  Moderator: Fredrik Nilsson (Uppsala University)
  Participants: Lars Engwall (Uppsala University)

  Företagsekonomiämnet har en stark position på svenska lärosäten. Ett exempel på det är att grundutbildningen haft ett starkt söktryck under mycket lång tid och att ett stort antal företagsekonomer utexamineras varje år. Ett annat exempel är den omfattande forskning som med framgång bedrivs på landets företagsekonomiska institutioner. Ett ytterligare exempel är framväxten av forskarskolor, såsom forskarskolan i Management och IT (MIT) samt Forskarskolan i redovisning (FIRE), där ett stort antal lärosäten samverkar för att erbjuda en högkvalitativ forskarutbildning.

  I det här samtalet gör Fredrik Nilsson och Lars Engwall en historisk tillbakablick och söker möjliga förklaringar till företagsekonomiämnets goda utveckling. Samtalet kommer också att vara framåtblickande och diskutera ämnets utmaningar och möjligheter. Utgångspunkten för samtalet är boken ”Tillbakablickar: En ekonomiprofessors erinringar” av Lars Engwall (Ekerlids förlag). I boken beskriver Engwall hur företagsekonomiämnet utvecklats under flera decennier. Den är också en personlig beskrivning av hans egen gärning som professor under den tid då ämnet expanderade och etablerades på ett stort antal lärosäten.

• Genusperspektiv på företagande

  ExpandCollapse

  Place: Ragnar
  Participants: Karin Berglund (Stockholm University), Katarina Petterson (Swedish University of Agricultural Sciences), Elisabeth Sundin (Linköping University), Sumaya Hashim (Jönköping International Business School & Alfaisal University) and Josef Pallas (Uppsala University).
  Moderators: Tom Karlsson (University of Gothenburg and Organisation & Samhälle)

  Denna session tar utgångspunkt i tidskriften Organisation & Samhälle senaste temanummer: Genusperspektiv på företagande. Gästredaktörer och författare samtalar bland annat om genusstrukturer inom företagande, att underordna sig traditionella föreställningar om genus i arbetslivet och skillnaden mellan postfeministisk ideologi och feministisk aktivism i företagsform.

• Art tour of the SSE premises

  ExpandCollapse

  Place: The Atrium
  Guides: SSE Arts Initiative

  We meet up in the atrium for a guided tour of the art on the SSE premises.

Place: The Atrium

Fortsätt diskussionerna under informella former på Organisation & Samhälles mingel. Under minglet kommer O&S redaktionen att berätta om tidskriftens förändringar och kommande temanummer. Vad vill du att O&S ska handla om? Var med och forma diskussionen om svensk företagsekonomi.

Place: Berns, Berzelii Park

Place: Berns, Berzelii Park