– Det traditionella sättet att utbilda där teoretisk kunskap värderas högre än praktisk fungerar inte idag.

 Det konstaterar Rasmus Rahm, som forskar vid Handelshögskolans House of Innovation och leder Stockholm School of Entrepreneurship. Under sin tid på skolan har han fått se entreprenörskapsutbildningen explodera globalt – och han ser vissa utmaningar. Under flera år har Rasmus Rahm samlat in data om individer som studerat entreprenörskap på högskolan. Varje år under det senaste decenniet har han följt upp hur det har gått för studenter som examinerats från olika typer av entreprenörskapskurser – om de har valt en entreprenöriell bana, hur snabbt det har gått, om deras nyskapade bolag överlever och hur länge.

 – Resultaten visar att experimentella utbildningar med problembaserat lärande är bättre om målet är att få fler och mer framgångsrika entreprenörer. Här får studenterna vara med och skapa kunskap, något som förbereder dem bättre på det verkliga livet som entreprenörer, säger Rasmus Rahm.

Kort sagt: "Ge en man en fisk och han blir mätt för dagen. Lär honom att fiska och han blir mätt för resten av livet," som det heter i det gamla ordspråket.

– Det verkar idag finnas en tilltro till och förhoppning om att entreprenörskap ska lösa världens problem. Det kan det kanske göra, men då gäller det att vi vet vilka effekter utbildningarna har och hur de ska utformas för att nå önskvärt resultat, säger Rasmus Rahm.

Revolutionerar forskningsfältet

Rasmus Rahm presenterade sin avhandling den 2 september. Opponent Benson Honig, professor vid McMaster University i Kanada, menar att det finns få studier om hur entreprenörskapsutbildningar ska utformas. Det kan till viss del bero på att det inte alltid är så tydligt vad man vill uppnå med utbildningen.

– Med Rasmus Rahms avhandling har utbildningen inom entreprenörskap äntligen börjat omfatta viktig epistemologisk och pedagogisk teori, vilket banar väg för spännande resultat som kan leda till mer kvalitet i entreprenörskapsutbildningen på högskolan, säger Benson Honig.

Att entreprenörskapsutbildningarna gynnar hela samhället är något som engagerar Rasmus Rahm.

– Om vi tack vare forskning lär oss utbilda fler framgångsrika entreprenörer är den naturliga följdfrågan hur vi bygger ett samhälle som drar nytta av resultaten så att de kommer alla till del. Det skulle vara fascinerande att forska om, säger Rasmus Rahm.

Behövs mer forskning i ämnet

Rasmus Rahm betonar att hans forskning har bedrivits i Sverige. Här är förutsättningarna för entreprenörskap unika. Med Spotify och Klarna som förebilder, läggs stora pengar på att uppmuntra entreprenörskap, inte minst via entreprenörskapsutbildningar.

– Om vi ska jämföra oss med världen måste vi titta på innovationsdrivna ekonomier. Forskning om entreprenörskapsutbildning är sällsynt, varför det är svårt att jämföra vår utbildning med motsvarande utbildning i världen. Det hoppas jag ändras så att vi får möjlighet att lära av andra länders utbildningar och inte minst att sprida vår egen kunskap i ämnet, säger Rasmus Rahm.