From Industrial to Financial Capitalism

En grundtanke i projektet är att den existerande (företags)ekonomiska teoribildningen för 'hur' företag styrs behöver utvecklas för att möjliggöra bättre förklaringar till och förutsägelser av de förlopp, som framväxten av allt starkare inslag av 'finanskapitalism' genererar. Det hanldlar då samtidigt om både det som brukar benämnas 'ägarstyrning' och det som kallas 'företagsledning'. Mer precist syftar detta projekt till att vidareutveckla den del av företagsteorin där styraspekterna står i fokus.

Det grundläggande teoretiska anslaget är socio-ekonomiskt. I detta perspektiv betonas - samtidigt - såväl sammansattheten i aktörernas 'rationaliteter' (jfr tänkesätt; handlingslogiker) som föränderligheten i de institutionella sammanhangen och betydelsen av dessa bägge basala 'krafter' för företagens långsiktiga utvecklingsprocesser. Viktigt är då inte enbart de 'inre' ägarstyrnings- och ledningsprocesserna, utan även hur företagens 'yttre' kontext (institutioner) förändras över åren och vilka krafter som då formar dessa - och vilka effekter dessa reviderade eller nya institutionella normer i sin tur medför för företagsstyrningen. Centralt är således även vilken roll företagens 'egna' ledande aktörer ([huvud]ägare, styrelse, företagslednig) spelar i dessa förutsättningsformerande processer.

I detta empiriskt omfattande projekt studeras förloppen i fyra år 2005 existerande stora 'svenska' börsnoterade, internationellt starka koncerner med tonvikt på perioden från ca 1970 till ca 2005, dvs på de senaste ca 30-35 åren. Dock insamlas material ända ifrån - och om - deras tillblivelser (som ligger mycket långt bak i tiden), eftersom vad som skett före ca 1970 antas ha påtagliga effekter på vad som skett även under den fokuserade perioden. Detta långa tidsperspektiv innebär att fler (för sin tid) betydande koncerner 'automatiskt' blivit delmängder i studien. De har då under åren helt enkelt förvärvats av eller fusionerat med någon av de här fokuserade fyra självständiga koncernerna. De fyra fokuserade koncernerna representerar idag olika typer av ägande (empiriskt betyder detta i denna studie kretsen kring familjen Wallenberg/Investor, d:o kring Handelsbanken/Industrivärden, staten samt 'övrigt privat ägande'). De större ingående förvärven (se ovan) i respektive studerad koncern representerar dessutom ytterligare ägarvariationer, som därmed berikar underlaget i studien i just denna betydelsefulla dimension.

För perioden före ca 1950 bygger studien helt på texter, dvs. på dokument av olka slag (skrifter om företagen; styrelseprotokoll, dagböcker; brev; osv.), medan från ca 1970 till ca 2005 - perioden för vilken den omfattande empirin inhämtats - även ett stort antal intervjuer är gjorda/skall göras (ca 130 stycken; ca 30-35 i och kring vardera företaget). Dessa personer (huvudägare, ägarföreträdare, styrelsemedlemmar, företagsledningsmedlemmar, andra 'tongivande aktörer') har i en del fall även kunnat förmedla erfarenheter ifrån de icke fokuserade åren 1950-70, då några av dem verkat redan då. För perioden från 1970 har företagen ställt sina arkiv och då även sitt konfidentiella material till förfogande, vilket starkt bidragit till både data- och intervjukvalitet.

Intervjuerna har utan undantag varit långa - 3,5 timmar i snitt - och de intervjuades kommentarer länkas därvid till en 'faktabaserad' berättelse grundad i omfattande underlag av typen redan publicerade studier om företagen, aktörsbiografier, årsredovisningar, konfidentiellt material (t ex styrelseprotokoll), dagböcker, brev, PM, m m. Grundmaterialet blir därmed mycket konkret och precist vad gäller tidpunkter, aktörer och beslut. Detta betyder att samtliga intervjuer är noga förberedda (strukturerade på både teoretisk och empirisk grund), även om de samtidigt är upplagda så att de lämnar ett tydligt utrymme för 'nyheter' ifrån de intervjuades sida, dvs. för händelser, bedömningar och aktiviteter som inte funnits avlagrade i skriftliga källor. De intervjuade har tidigt markerat sin ovanligt stora öppenhet i samtalen och som föjd av detta har både sakinnehållet och möjligheten att använda personen som källa noga (dvs. bl a skriftligt) avstämts. Samma rigorösa kontroll gäller allt konfidentiellt eller privat material.

Teoretiskt följer detta arbete de grundpelare för detta program som framgick inledningsvis i denna programbeskrivning. Det betyder en socio-ekonomisk plattform, där mikroekonomisk ekonomisk teori byggs på (inte ersätts) med utvalda samhälls­veten­skap­liga teorier – primärt utvalda institutionella teoretiker (se ovan) och teorier kring aktörers sammansatta ‘rationaliteter’. Vidare bygger denna studie i grunden också på en teori om hur företag styrs som utvecklats av Sjöstrand och Östman. Det handlar därvid om att företagsstyrning kan beskrivas i termer av två grund­läggande processer – en ‘vertikal’ och en ‘hori­sontell’ – där då dessa dels be­stäms av det kontext där företaget i fråga verkar och dels bestämmer vad som sker i företaget, vilket i sin tur också – sam­tidigt – influerar nämnda kontext. Med den vertikala processen avses mer konkret styrningen – ytterst – från kapital­marknaden (dvs olika slags ägarstyrning) ‘ner’ till ‘resultatenheterna’ i ett företag. Med den hori­sontella pro­cessen betonas istället verksamhetsperspektivet, dvs den förädling som (van­ligtvis) sker i en s k ‘värdekedja’, ifrån inflöden av resur­ser (arbets­kraft; råvaror; etc) till utflöden på marknader (produkter; tjänster). Denna verksamhets­foku­serande process på­verkas externt främst dels av den forskning och utveckling (dvs av ny ‘teknologi’ sett i vid me­ning) som kommer in och förändrar förut­sättningarna för förädlingen och dels av den efterfrågan som manifesteras. Denna senare styrprocess är mer industriellt präglad och där är verksamhets­rationaliteten bestämmande, medan den vertikala ägar­styrnings­processen istället bygger på en kapitalrationalitet. Den förra horisontella styr­processen associerar därmed mer till vad som ovan i detta dokument be­nämnts ’entreprenörskapitalism’ och ‘industrikapitalism’, medan den senare – den vertikala – styr­pro­ces­sen istället mer för tankarna till ‘finanskapitalism’.

I detta projekt studeras hur de ovan beskrivna två grundläggande styrprocesserna – den ver­tikala kapital- och den horisontella verksamhetsprocessen – har utveck­lats över åren och om det föreligger – som programmets grundidé i utgångsläget antager – en bety­­dande förändring i hur dessa styrprocesser konstrueras, ges­taltas och manifesteras mellan åren från kring 1970 till åren kring 2005, då med de fyra kon­cernerna som empiri. Här diskuteras även – på basis av det om­fattande empiriska underlaget – om dessa två dimen­sioners ‘förhållande till varan­dra’ förändrats, dvs om – som vi i detta program utgår ifrån som vår grundhypotes – den vertikala rationaliteten markant stärkts relativt den hori­sontella – och i så fall varför och på vilka sätt – och med vilka konsekvenser.

En slutprodukt av detta projekt förväntas bli en reviderad socio-ekonomiskt grun­­dad före­tags­(styr­nings)teori, som är tänkt att vidareutveckla det aktuella kun­skapsläget vad gäller ”theory of the firm” och sätta denna teori i ett modernt nutida ‘finans­kapi­talistiskt’ sammanhang. En andra slutprodukt blir ett försök att med denna teori som grund tillhandahålla en mer specifik teoretisering (en aspekt av den nämnda socio-ekonomiska företagsteorin) rörande vad det är för grundläggande krafter som ‘bestämmer vart ett företag tar vägen’, dvs hur kon­cerner över tiden förändras. Studien förväntas således även ge ett bidrag till den moderna, processuellt orienterade företagsstrategiska teori­bildningen. Ett tredje förväntat resultat är ‘rent’ empiriskt till karaktären. Det handlar om att för­medla beskrivningar av strategiska utveck­lingsprocesser i fyra storföretag – beskrivningar som på basis av den möj­liggjorda primär­data­kva­liteten och empirins mycket betydande omfattning har förutsättningar att bli unika och fylla en lucka i vårt all­männa vetande (om och) hur företag styrs och utvecklas över tiden.