Professor Mariassunta Giannetti blir innehavare av Katarina Martinsons professur i finans vid Handelshögskolan i Stockholm. Professuren möjliggörs tack vare en donation från Katarina Martinson som därmed säkrar att Sverige och Handelshögskolan får möjlighet att behålla en av finansforskningens ledande professorer.

Familjeföretag är den vanligast förekommande formen av företagsorganisation i världen – inte minst i de nordiska länderna. Dessa företag är också drivande när det gäller entreprenörskap, innovation och hållbarhet. Det nyligen lanserade Center for Family Enterprise (CFE) på Handelshögskolan i Stockholm kommer att studera familjeföretags roll och organisering i Norden och världen.

Är den ryska ekonomin "förvånansvärt motståndskraftig" mot sanktioner och västvärldens åtgärder? Det korta svaret är nej. I denna policy rapport diskuterar Maria Perrotta Berlin och Jesper Roine, forskare från Östekonomiska Institutet (SITE), Rysslands dystra ekonomiska framtid.

Samhället står inför stora och komplexa utmaningar som energiförsörjningen, klimatförändringarna och integrationen. För att hitta lösningar krävs gränsöverskridande samarbete mellan privat och offentlig sektor.För att möta efterfrågan på ny kunskap lanserar Handelshögskolan i Stockholm (HHS) nu en ny forskningshub – House of Governance and Public Policy (GaPP).

Nu erbjuds bolagen på Handelshögskolans företagsinkubator SSE Business Lab utöver en skjuts i bolagsbyggandet en investering från Handelshögskolans nya riskkapitalfond, SSE Ventures. Sju nya startups tar plats i inkubatorn, varav fyra erbjuds en investering.

SITE söker en Event- och Office Manager till vårt team. Är du en serviceinriktad person som vill arbeta på ett ledande internationellt forsknings- och policyinstitut med daglig internationell kontakt?

Sanktioner blir ett allt viktigare verktyg för att utestänga autokratiska regimer från västerländska marknader, och behovet av en effektiv tillämpning av politiken för bekämpning av penningtvätt (AML) ökar. Det globala systemet för bekämpning av penningtvätt kommer att utgöra ryggraden när det gäller att upptäcka kringgående av sanktioner. Detta system har dock fått omfattande kritik för att vara ineffektivt. I denna rapport diskuterar forskarna Giancarlo Spagnolo och Theo Nyreröd problemen med det nuvarande systemet för bekämpning av penningtvätt och föreslår ett belöningssystem för visselblåsare för att möjliggöra beslag av tillgångar. Ett viktigt inslag i deras förslag är att det inte är beroende av AML-systemets effektivitet.

Ukraina får för närvarande betydande inflöden av utländskt bistånd från västerländska givare för att hjälpa landet att stå emot den ryska aggressionen. Det utländska biståndet återspeglar delvis altruistiska motiv från givarsidan, men också givarnas inhemska strategiska utrikespolitiska mål, eftersom kriget ses som en del av en kamp om den framtida världsordningen. I denna policy brief diskuterar Anders Olofsgård den akademiska litteratur som har analyserat förekomsten och konsekvenserna av strategiska motiv bakom biståndsflöden mer generellt, och drar några preliminära slutsatser för fallet Ukraina.

Hur ska vi hantera energikrisen och på vilket sätt kan vi samtidigt hjälpa Ukraina? Jesper Roine, docent i nationalekonomi vid SITE, gör ett försök att reda ut några fakta om vad som sker och använder grundläggande ekonomisk teori för att tänka kring vad som är mer eller mindre lämpliga politiska förslag för att dämpa negativa effekter av det som sker.

Mot bakgrund av de snabbt stigande bensin- och dieselpriserna under 2022 har ett antal europeiska länder sänkt bränsleskatterna, ofta i form av tidsbestämda skattelättnader. I denna policy brief analyserar SITE-forskarna Julius Andersson och Celina Tippmann skatteincidensen av den svenska skattesänkningen på bensin genom att jämföra prisutvecklingen på bensin i Sverige med den i Danmark, där bränsleskatten förblev oförändrad.