Mot bakgrund av de snabbt stigande bensin- och dieselpriserna under 2022 har ett antal europeiska länder sänkt bränsleskatterna, ofta i form av tidsbestämda skattelättnader. Sverige sänkte sin bränsleskattesats med 1,81 kronor (0,17 euro) per liter den 1 maj, varav 1,31 kronor är en tillfällig sänkning som löper ut i slutet av september. När skattesänkningen tillkännagavs kommenterade finansminister Mikael Damberg att:

Redan en månad efter förändringen av skatten steg dock pumppriset på bensin till en ny rekordnivå, vilket ger upphov till frågan om hur mycket av skattesänkningen som faktiskt har kommit konsumenterna till del. I denna policy brief analyserar vi skatteincidensen genom att jämföra prisutvecklingen på bensin i Sverige med den i Danmark, där bränsleskatten förblev oförändrad. Vi finner att skattesänkningen återspeglades fullt ut i konsumentpriset på bensin. Vi hävdar dock att spridningseffekter som driver upp bensinpriserna utanför Sverige sannolikt snedvrider vår beräkning. Med utgångspunkt i ekonomisk teori drar vi slutsatsen att vår uppskattning av genomslaget på bensinpriset måste korrigeras nedåt - vilket innebär att endast en del av skattesänkningen fördes vidare till de svenska konsumenterna.

Referens från citat: Davidsson, M., & Nilsson, O. (2022). ”Damberg öppen för ytterligare skattesänkning.” Svenska Dagbladet. 22 mars, 2022.

Foto: Deemerwha studio, Shutterstock.com