This year’s Nobel Prize in Economics recognizes research revealing the powerful link between democratic institutions and stronger economic outcomes. At a time when democracy is under global pressure, the laureates’ findings are especially relevant, showing that while autocracies may enjoy short-term success, democracies lay the groundwork for long-term prosperity and innovation.

Är den ryska ekonomin "förvånansvärt motståndskraftig" mot sanktioner och västvärldens åtgärder? Det korta svaret är nej. I denna policy rapport diskuterar Maria Perrotta Berlin och Jesper Roine, forskare från Östekonomiska Institutet (SITE), Rysslands dystra ekonomiska framtid.

Sanktioner blir ett allt viktigare verktyg för att utestänga autokratiska regimer från västerländska marknader, och behovet av en effektiv tillämpning av politiken för bekämpning av penningtvätt (AML) ökar. Det globala systemet för bekämpning av penningtvätt kommer att utgöra ryggraden när det gäller att upptäcka kringgående av sanktioner. Detta system har dock fått omfattande kritik för att vara ineffektivt. I denna rapport diskuterar forskarna Giancarlo Spagnolo och Theo Nyreröd problemen med det nuvarande systemet för bekämpning av penningtvätt och föreslår ett belöningssystem för visselblåsare för att möjliggöra beslag av tillgångar. Ett viktigt inslag i deras förslag är att det inte är beroende av AML-systemets effektivitet.

Ukraina får för närvarande betydande inflöden av utländskt bistånd från västerländska givare för att hjälpa landet att stå emot den ryska aggressionen. Det utländska biståndet återspeglar delvis altruistiska motiv från givarsidan, men också givarnas inhemska strategiska utrikespolitiska mål, eftersom kriget ses som en del av en kamp om den framtida världsordningen. I denna policy brief diskuterar Anders Olofsgård den akademiska litteratur som har analyserat förekomsten och konsekvenserna av strategiska motiv bakom biståndsflöden mer generellt, och drar några preliminära slutsatser för fallet Ukraina.

Hur ska vi hantera energikrisen och på vilket sätt kan vi samtidigt hjälpa Ukraina? Jesper Roine, docent i nationalekonomi vid SITE, gör ett försök att reda ut några fakta om vad som sker och använder grundläggande ekonomisk teori för att tänka kring vad som är mer eller mindre lämpliga politiska förslag för att dämpa negativa effekter av det som sker.

Anders Olofsgård, biträdande chef för Stockholm Institute of Transition Economics (SITE), förklarar vad en statsbankrutt kan betyda för Ryssland i nuläget, och hur vi har hamnat i denna situation.

I det rådande läget har Sveriges stöd till Ryssland hamnat i fokus. I Dagens Nyheter diskuteras just detta, där bland annat Anders Olofsgård, biträdande chef på Stockholm Institute of Transition Economics (SITE) blev intervjuad.

I senaste avsnittet av Ekonomibyrån "Kursen i kristider" diskuterar Torbjörn Becker, chef för Stockholm Institute of Transition Economics (SITE), krisen mellan Ryssland och Ukraina. Vilka ekonomiska konsekvenser kommer att ske och vilka är de långsiktiga effekterna?

I en nyligen publicerad debattartikel i Dagens Industri diskuterar Torbjörn Becker om Rysslands verkliga hot från väst, som handlar mer om de ekonomiska konsekvenserna snarare än det militära.

I debatten hörs påståenden om att biståndet är ineffektiv och inte ger något resultat. Vad säger forskningen egentligen om biståndets resultat? SITE vice VD och forskaren Anders Olofsgård ger svar på tal i det senaste avsnittet ur "Biståndskvarten - Om forskning och fakta" från ForumCiV.