Europas roll i att stödja Ukraina

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har västländerna tillhandahållit över 200 miljarder euro i finansiellt, humanitärt och militärt stöd. Medan USA har bidragit avsevärt – främst med militärt stöd – har Europeiska unionen tagit ledningen i att finansiera Ukrainas statsbudget och ekonomi.

Men med en växande osäkerhet kring USA:s framtida stöd måste Europas länder ta ett större ansvar. Om Europa inte kliver fram kan konsekvenserna bli förödande. En rysk seger skulle inte bara innebära en katastrof för Ukraina – den skulle också underminera hela den europeiska säkerhetsordningen, utlösa nya migrationsvågor, störa den globala handeln och tvinga europeiska länder att drastiskt öka sina försvarsutgifter.

Policy briefen jämför Ukrainastödet med tidigare ekonomiska åtaganden, såsom pandemistöd och energisubventioner. Trots att hjälpen till Ukraina har varit omfattande är dessa summor fortfarande mycket mindre än de resurser som avsatts för andra kriser. Det väcker frågan: inser Europa verkligen vad som står på spel?

Centrala slutsatser

• Kostnaden för passivitet är större än kostnaden för stöd. Om Ryssland vinner kommer Europas länder att stå inför skenande försvarskostnader, ekonomisk instabilitet och en försämrad säkerhetsbild. Studier tyder på att den långsiktiga ekonomiska konsekvensen av att stoppa stödet är 10–20 gånger större än kostnaden för att fortsätta hjälpa.
• Europa har kapaciteten att stödja Ukraina – om den politiska viljan finns. Ryssland investerar tungt i sin krigsekonomi, men EU:s BNP är tio gånger större. Att matcha Rysslands krigsutgifter skulle endast kräva 0,6–0,7 % av EU:s BNP – en överkomlig kostnad för Europas säkerhet.
• Allmänhetens stöd för Ukraina är fortsatt starkt. Undersökningar visar att de flesta européer är nöjda med nuvarande stödnivåer, och många förespråkar till och med ett ökat stöd. Detta motsäger idén att ekonomiskt bistånd till Ukraina saknar folkligt stöd.

Möt författarna

• Torbjörn Becker: Chef för Östekonomiska Institutet (SITE), Handelshögskolan i Stockholm (HHS)
• Maria Perrotta Berlin: Assistant Professor vid Östekonomiska Institutet (SITE), HHS
• Anders Olofsgård: Biträdande chef för Östekonomiska Institutet (SITE), Associate Professor vid HHS
• Jesper Roine: Biträdande chef för Östekonomiska Institutet (SITE), Adjungerad professor vid HHS