Sverige har en lång tradition av bränsleskatter, men allt förändrades 2022 när regeringen sänkte bensinskatten för att dämpa de stigande bränslekostnaderna. Beslutet kom efter att bensinpriset hade stigit med 60 % mellan 2021 och mitten av 2022, drivet av globala leveranskedjeproblem och kriget i Ukraina.

Genom att sänka skatter och minska kraven på inblandning av biobränslen har Sverige lyckats få ner bensinpriset med 34 % sedan 2022, vilket har lett till att kostnaden för att köra bil har sjunkit till en av de lägsta nivåerna under de senaste 25 åren. En jämförelse med Danmark visar att just skattesänkningarna spelade en stor roll i att hålla nere priserna.

Men även om billigare bensin har inneburit besparingar för hushållen, har det också gjort dem mer sårbara för globala oljeprisfluktuationer. Tidigare fungerade höga skatter som en buffert mot stora svängningar, men nu är Sverige mer direkt beroende av bensinens marknadspris. Det innebär att framtida oljeprisökningar kan slå hårdare mot konsumenterna.

Centrala slutsatser

• Bensinpriserna har sjunkit kraftigt tack vare skattesänkningar och minskad biobränsleplikt, vilket gjort bilkörning billigare.
• Försäljningen av elbilar har bromsat in, där andelen nya elbilar sjönk från 38,7 % till 35 %, vilket bryter en långsiktig trend.
• Sveriges klimatmål är hotade, då fler väljer bensinbilar, vilket ökar koldioxidutsläppen och försvårar målet om att minska transportutsläppen med 70 % till 2030.

Vad händer härnäst med Sveriges bränslepolitik?

Rapporten menar att lägre bränslepriser kan ha varit ett populärt politiskt drag, men att de har oavsiktliga konsekvenser. Eftersom bensinbilar nu har blivit mer attraktiva har Sveriges framsteg inom utsläppsminskningar avstannat, vilket gör det svårare att nå 2030-målet om att sänka transportutsläppen med 70 %.

Författaren argumenterar för att Sverige bör överväga att höja bensinskatten igen och återinföra ekonomiska incitament för elbilar. På så sätt kan man hitta en balans mellan prisvärd bilkörning och långsiktig hållbarhet. Utan sådana åtgärder riskerar svenska hushåll att bli mer utsatta för framtida oljeprischocker, samtidigt som landet glider längre bort från sina klimatåtaganden.

Möt författaren

Julius Andersson: Assistant Professor i ekonomi, Östekonomiska Institutet (SITE); affilierad forskare vid Mistra Center for Sustainable Markets (Misum)

Kontakt

E-post: julius.andersson@hhs.se
Telefon: +46 (0) 70 108 12 30