Forskningsrapporten grundar sig på en enkätundersökning från våren 2018 som gick ut till 20 000 slumpmässigt valda svenska hushåll i åldern 18 till 65 år. Av dessa svarade drygt 4 000 personer. De blev bland annat tillfrågade om sin finansiella kunskap och attityder till hållbart sparande.

− Vi fann att hushållen överskattar sina kunskaper inom både ekonomi och miljö. Det ökade intresset att engagera sig i miljöfrågor och viljan att betala högre avgifter för gröna finansiella produkter kan förklaras av en övertro på de egna miljökunskaperna och rädslor snarare än på fakta. I en uppföljning av projektet finner vi också att rädslor förklarar benägenheten att investera i ESG-fonder inom premiepensionen, säger Anders Anderson.

Uppfattningar baseras på egna upplevelser

Om du själv har fått uppleva extremväder, temperaturrekord eller värmevarningar är det större sannolikhet att du är en ”grön investerare”. Egna upplevelser driver alltså till stor del hushållens attityder och investeringsbeslut, menar Anders Anderson.
− Det finns tidigare forskning som presenterar samma mekanism. En amerikansk undersökning* visar exempelvis att de generationer som har varit med om djupa recessioner i världsekonomin är mindre benägna att investera i aktier jämfört med generationer som har växt upp i perioder av stark tillväxt. Det är ett exempel på vad psykologer kallar tillgänglighetsbias, säger Anders Anderson.

Risk för felbedömningar och misstag
Anders Anderson menar att det finns faror med att inte grunda sina beslut på fakta.− Hur ska en enskild individ utifrån sina egna upplevelser, snarare än faktisk kunskap, kunna veta vad som är en bra eller dålig finansiell produkt? Även om du gör ”rätt” sak, kan det vara av fel anledning och risken för felbedömningar eller misstag ökar, säger Anders Anderson.

Svårt för konsumenten att fatta beslut
Eftersom det inte bara är kunskap som förklarar miljöengagemanget, blir det svårt för konsumenten att fatta välgrundade beslut.− Om vi nu upptäcker i vår forskning att investeringar i gröna fonder är känslomässigt drivna, måste vi fundera på hur vi kan skapa finansiell information som ger vägledning i hur man ska tänka så att det inte bara blir en emotionell dimension som kommuniceras till konsumenterna. I förlängningen gäller det ju att skapa trygga pensionslösningar som inte kostar konsumenterna för mycket, säger Anders Anderson.

Grön planet framför ekonomisk välfärd

Ett överraskande resultat enligt Anders Anderson var att så många svenska är ”gröna”.
− Hela 65 procent av svenskarna anser att det är viktigare med en grön planet än ekonomisk välfärd. Den åsikten framförs främst av yngre, välutbildade kvinnor i storstad, berättar Anders Anderson.

Kuggfråga avslöjade okunskap
En av de frågor som Anders Anderson och hans kollega David Robinson ställde i undersökningen var varför inte isbjörnar äter pingviner.
− Nära hälften kunde inte uppge rätt svar. En fjärdedel visste inte, elva procent angav att isbjörnar drivits ifrån sin naturliga miljö, och två procent uppgav att isbjörnar är vegetarianer. Vet man inte att isbjörnar och pingviner lever på olika kontinenter har man troligen svårt att bedöma hur några av de kanske mest utsatta djurarterna påverkas av den globala uppvärmningen, resonerar Anders Anderson.

Konsumenten i fokus i fortsatt forskning

Anders Andersons inriktning är konsumentmarknadsforskning inom finansiell ekonomi eller behavioral finance som det heter på engelska.
− Vi utvärderar ofta avkastning men vad vet vi egentligen om konsumenterna? Vilka processer styrs de av och hur resonerar de? Det kommer jag att forska mer om eftersom vi i Sverige har en unik möjlighet att matcha enkätsvar med registerdata, säger Anders Anderson. 

Intervju av Emilie Eliasson Hovmöller

*Depression Babies: Do Macroeconomic Experiences Affect Risk-Taking? Ulrike Malmendier Berkeley och NBER, Stefan Nagel, The Quarterly Journal of Economics, Volym 126, Nummer 1, Februari 2011, Sidorna 373–416.