Allt fler skaffar sig en högskolutbildning i Sverige. Samtidigt sjunker utbildningspremien och högskoleutbildningars status och nytta ifrågasätts såväl i media (t.ex. DN 10/8-22) som av forskare i företagsekonomi (t.ex. Alvesson, 2011). Företagsekonomi är ett stort undervisning- och forskningsämne. Det har fortfarande en aura av relevans, men har länge varit utsatt för kritik. Forskningen har anklagats för att vara alltför rigorös på bekostnad av dess relevans (Eisenhardt et al, 2016; Gulati, 2007). Utbildningens betoning på teoretiska kunskaper på bekostnad av praktiska erfarenheter och insikter har kritiserats för att den kan forma ledare som fattar katastrofala beslut och bidrar till systemkriser (Mintzberg, 2005).

Parallellt finns en tilltagande trend att ställa krav på akademin att skapa en positiv påverkan på samhället – s.k. ’impact’­– liksom initiativ för att åstadkomma ett skifte i den riktningen.  I Storbritannien utgör impact en stor del av Research Excellence Framework vilket ligger till grund för rangordning av lärosäten samt tilldelning av forskningsmedel. Ett annat exempel är Financial Times och dess rankinglistor. Enligt FT har det starka fokus på forskningspubliceringar och citeringar på internationella ekonomihögskolor (som dess rankinglistor förvisso själva har bidragit till) lett till en minskad relevans för samhället. FT kommer därför att lägga större vikt vid lärosätenas impact/samhällspåverkan framöver. Ett exempel från Sverige är de 18 lärosäten som genomförde Vinnovaprojekt för att öka samverkanskapaciteten med näringslivet och det omgivande samhället – de s.k. K3-projekten – utifrån premisserna att samverkan kan öka effektiviteten och kvaliteten i allt som ett lärosäte gör samt att samverkan kan vara direkt avgörande för att hantera samhällsövergripande utmaningar såsom kompetensförsörjning eller hållbarhet.

Mot den här bakgrunden bjuder årets FEKIS-konferens in en bred grupp intressenter (forskare, studenter, finansiärer, organisationer och näringsliv) till en konstruktiv diskussion om samverkan och påverkan av forskning och utbildning inom företagsekonomi.

Några av de frågeställningar vi tänker oss för den diskussionen är:

• Vikten av impact/påverkan och samverkan i utbildningen
  Tränar och förbereder vi studenter och doktorander på rätt sätt? Hur ska vi se på utbildning och påverkan av praktiken inom företagsekonomi?
• Vikten av impact/påverkan och samverkan i forskningen
  Hur kan samhällsrelevansen i svensk företagsekonomisk forskning stärkas? Hur rankas forskning på svenska högskolor och vilken roll spelar impact/påverkan och samverkan där
• Vikten av impact/påverkan och samverkan i akademiska karriärer Vilken roll har impact/påverkan och samverkan för befordran?
• Vikten av impact/påverkan och samverkan i karriärer i näringsliv och organisationer
  Finns det en formaliserad svensk arbetsmarknad inom FEK och hur ser den ut? Borde FEK samverka närmare med industrin och samhället i övrigt (jfr KTH, KI)